Annons
Annons

Trädgårdsordlista

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

A

Annuell

Ettårig, örtartad växt.

Arborist

Trädvårdsspecialist.

Avhärdning

se Härdning.

Avläggare

Ett förökningssätt. En gren läggs från moderplantan ner mot jorden där den får slå rot. Den nya plantan avskiljs sedan från moderplantan.

Avmognad

Då växterna förbereder sig för vintern för att klara frysgraderna.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

B

Barrotad

Växt som inte är odlad i kruka utan säljs med rötterna bara (ibland i liten jordklump).

Benmjöl

Utvinns ur krossade djurben. Rikt på kväve och fosfor, och värdefullt som långtidsverkande gödningsmedel.

Beskärning

Att klippa en växt för att hålla tillbaka storleken, föryngra eller glesa ut, samt för att stimulera den att blomma bättre eller ge mer frukt.

Bienn

Tvåårig växt. Kräver två växtsäsonger för att utvecklas, första året utvecklas bladrosetten och andra året blommor och frön.

Biologisk bekämpning

Naturliga fiender till olika skadedjur, exempelvis parasitsteklar, rovkvalster och bakterier.

Bladrosett

Bladställning som sitter vid stammens bas.

Blödning

Då en växt savar vidbeskärning.

Brunnen gödsel

Stallgödsel som är ett par år gammal och hunnit förmultna.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

C

Climberrosor

Starkväxande klätterrosor med styva grenar. Återblommande med stora blommor i glesa klasar.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

D

Direktså

Att så fröer direkt påväxtplatsen utomhus utan att förkultivera inomhus eller i växthus.

Drivning

Att odla fram en växt med bland annat extra värme, kan ske i växthus, drivbänk eller varmbänk.

Dränering

Att leda bort vatten. Enkruka kan ha dräneringshål i botten. Väldränerad jord släpper igenom vatten utan att det blir stående.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

E

E-plantor

Friska växter utvalda för det svenska klimatet, har garanterat sort- och arttypiskt utseende.

Epifyt

växter som lever utanpå andra växter utan att ta näring eller vatten från dem. De växter som utgör underlag för epifyter är ofta träd. Detta förekommer oftast i regnskogar. Exempel på sådana växter är orkidéer.

Ettåring

Växt som gror, blommar och sätter frukt (frön) inom ett år. Över-lever inte vintern hos oss.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

F

Familjeträd

Fruktträd där flera andra sorter är inympade på grundstammen.

Fiberduk

Väv av sammanpressade fibrer. Finns olika sorter som kan användas som odlingsväv/skuggväv och marktäckningväv.

Fjolårsskott

Skott som vuxit ut och förvedats under föregående år.

Flor

Blomning. Man brukar prata om ett första flor och menar då den första blomningen.

Formklippning

Att regelbundet klippa och därmed hålla en växt i en bestämd form.

Friland

Att odla utomhus direkt i rabatt eller grönsaksland.

Fröogräs

Ettåriga ogräs som sprider sig med frön.

Förgro

Att starta odlingsprocessen i förväg genom att låta till exempel potatis och andra knölväxter, som dahlia, ligga varmt och bilda groddar innan de planteras ut.

Förkultivera

Att så fröer och driva upp plantorna in omhus/i växthus innan de planteras ut.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

G

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

H

Halvskugga (Vandrande skugga):

Lätt skugga under en del av dagen, till exempel under träd och buskar.

Hjärtblad

Det första bladet/bladparet som kommer på en växt.

Härdighet

I vilken omfattning en växt klarar att övervintra. För perenner finns en härdighetsskala som anges från A till D. För vedartade växter anges härdigheten efter Sveriges växtzoner 1–8. Se härdighets-beskrivning sidan 77 och zonkarta sidan 78.

Härdning:

Att vänja plantor som dragits upp inomhus vid utomhusklimatet.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

I

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

J

Jordslå

Att tillfälligt plantera en växt genom att täcka rötterna med jord, i väntan på en permanent planteringsplats.

Jordtrötthet

När jorden blir utarmad för att samma växt odlats för länge på samma ställe.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

K

Kallbänk

Drivbänk där solen är enda värmekällan. Öppen botten och glastak/-lock.

Karaktärsblad

De blad som kommer efter de första hjärtbladen, och som är typiska för arten.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

L

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

M

Marktäckning

Att dölja naken jord med något material eller med växter som brer ut sig (marktäckare). Man undviker ogräs och jorden har lättare att behålla fukt.

Mullrik

Jord med mycket organiskt material, till exempel förmultnad kompost.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

N

Nematoder

Mikroskopiskt små rundmaskar som det bland annat finns rikt av i jorden. Kan äta på växters rötter.

NPK

Handelsgödsel, alltså konstgjort (oorganiskt) tillverkat gödsel. Bokstäverna står för kväve (N), fosfor (P) och kalium (K).

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

O

Oasis

En stickmassa som används vid bland annat blomsterarrangemang.

Odlingssäsong

Den tid på året då klimatet gör det möjligt att odla.

Organiskt gödselmedel

Till exempel stall- och hönsgödsel, kompostjord, gröngödsling, nässelvatten. Ekologiskt och miljövänligt.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

P

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Q

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

R

Rotogräs

Flerårigt ogräs som förökar sig via rötterna.

Rotskott

Skott från underjordiska stammar eller från roten.

Rotäkta

Växt som växer på egen rot.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

S

Sandjord

Lätt jord med inslag av sand.

Självsådd

När växter sprider sina frön utan hjälp av människan.

Skolning (Omskolning)

Att plantera om en växt till en större kruka.

Solitär

Ensamväxande planta.

Sommarblomma

Ettårig örtartad växt.

Stenfrukt

Frukt där kärnan, eller stenen, som om-sluter fröet är hård. Till exempel körsbär, persika och plommon.

Stickling

Avskuren del av en planta som används för att föröka moderplantan. En stickling bildar en exakt kopia av moderplantan.

Stratifiering

Att utsätta frösådden för en köldperiod.

Städsegrön (Vintergrön)

Växt som behåller bladen gröna över vintern.

Surjord

Jord med lågt pH-värde.

Sådjup

Det djup som fröet trycks ner i jorden på.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

T

Tjuva:

Att ta bort skott som kommer i bladvecken. Vanligt odlingsråd för vissa tomat-sorter.

Toppa

Att klippa bort översta skottet på plantan för att få växten att förgrena sig.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

U

Utplanteringsväxter

Växter som odlats fram under våren för att planteras ut i rabatter eller krukor senare. Vanligtvis ettåriga, brukar även kallas sommarblommor.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

V

Varmbänk

En drivbänk med glaslock som med halm och stallgödsel eller halvförmultnad kompost i botten genererar stark värme, vilket gör att det går att odla tidigt på året.

Vedartad

Växt med hård, förvedad stam.

Vetenskapligt namn

De folkliga namnen på växter skiljer sig mellan olika länder, därför har alla växter även internationellt användbara vetenskapliga namn på latin.

Vintergrön (Städsegrön)

Växt som behåller bladen gröna över vintern.

Vinterståndare

En växts fröställning som står kvar över vintern.

Växtföljd (Växelbruk)

Att låta växterna byta plats för att bland annat undvika utarmning av jorden. Används vid grönsaksodling.

Vinterståndare

En växts fröställning som står kvar över vintern.

Växtföljd (Växelbruk)

Att låta växterna byta plats för att bland annat undvika utarmning av jorden. Används vid grönsaksodling.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

W

Woodland

Ett område planterat med växter som ska efterlikna en naturlig skuggig skogsdunge eller lund.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

X

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Y

Ympning

När en främmande växt-del planteras in i en liknande växt, vanligtvis genom att man vid ett snitt i barken fäster en kvistbit. Används vid växtförädling.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Z

Zon:

Sverige är indelat i växtzoner efter klimat, se karta intill. För vedartade växter finns information om vilken zon respektive växt kan övervintra i.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Å

Årsskott

De skott en växt bildar under vegetationsperioden.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Ä

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Ö

Örtartad

Växt med saftig, mjuk stam.


Annons

Laddar