Annons

Annons

Paulina 
utsattes 
för sexuella 
övergrepp: Nu hjälper jag andra

Hon utsattes för fasansfulla övergrepp och bröts även ner psykiskt. 
I dag stöttar Paulina andra drabbade, genom sitt arbete i Novahuset - föreningen mot sexuellt våld.

Mejla
Dela (55)
Pinna

stod-till-kvinnor-som-utsatts-for-sexuellt-vald

Paulina utsattes för sexuellt våld och övergrepp. I dag hjälper hon andra drabbade.

Paulina ger stöd till kvinnor som utsatts för sexuellt våld

Hon gick in i dimman och blev kvar där i fyra månader.

– Det var bara så overkligt, säger Paulina Bengtsson, 38, dröjande. Jag paralyserades av chock och av skuldkänslor. Varför hade jag åkt dit? Varför hade jag inte fattat?

Annons

Det har gått många år nu, sedan hon som 22-åring åkte för att möta mannen hon fått kontakt med på internet och som hon hoppades var den hon väntat på, hennes drömprins.

– Jag var förväntansfull, fortsätter Paulina, när hon tänker tillbaka. Jag skulle ju träffa kärleken, trodde jag. Jag hamnade i chock när det redan första dagen blev något helt annat.

Förening mot sexuellt våld

Vi ses i Linköping där Paulina bor med sina två döttrar. Redan 2012 mötte Allers Paulina för första gången. Då hade hon drivit Novahuset – Föreningen mot sexuellt våld i några år, men verksamheten har sedan dess vuxit sig betydligt större.

– Även om man inte vill att någon annan ska behöva gå igenom någonting liknande, och även om jag önskar att vi inte behövde finnas, så känns det som om allt jag gått igenom har fått en mening.

Paulina ler lite snett när hon lägger till:

– Skiten kom till nytta. Det har ändå lett till någonting bra.

Läs även: Li våldtogs när hon var 14 – nu vill hon berätta

Det som hände Paulina var att den där dejten för sexton år sedan snabbt förvandlades till en mardröm. Redan vid den inledande träffen tvingades Paulina ha sex med en annan man. Och under månaderna som följde såldes hon till sammanlagt fjorton olika män.

– Ibland känns det som om det har gått jättelång tid, konstaterar Paulina. Men ibland känns det också väldigt nära. Vissa grejer minns jag tydligare än andra.

Otäcka övergrepp

Hon tystnar ett ögonblick innan hon fortsätter:

– Vissa övergrepp … vissa rum … vissa lägenheter – hur det sett ut. Och så den här hjälplösheten. Jag var så utsatt. En gång var de sju personer, och ingen ville mig väl. Sådant kan kännas som för bara några år sedan.

Då och då deltog mannen – som hon hade hoppats skulle vara hennes prins – i övergreppen, ibland tittade han på. Och Paulina var fast i hans grepp.

Blev gravid

Hon beskriver honom som manipulativ och kontrollerande, men det hände även att han bad om förlåtelse. Samtidigt hindrade skuldkänslorna Paulina från att berätta för någon om vad som pågick. Det som till slut räddade henne var att hon blev gravid med sin i dag 15-åriga dotter.

– Utan henne hade jag inte funnits, säger Paulina utan omsvep. Hon är orsaken till att jag orkade kämpa vidare. Jag hade bestämt mig för att inte leva mer. Jag såg ingen annan utväg. Men hon gav mig kraften att bryta mig loss.

Läs även: Suzanne Reuter om sitt engagemang för utsatta barn: ”Ger hopp”

Paulina fick även stöd av sin före detta pojkvän som hon till slut berättade allt för. Och när hon gick till polisen, och mannen ställdes inför rätta, blev det början på vägen tillbaka.

– Rättegången stärkte mig trots allt, det förstår jag när jag ser tillbaka. Den var fruktansvärt jobbig, men jag blev då tvingad att vända ut och in på allt.

Fri från skuld

Och tack vare en specifik polisman samt målsägandebiträdet – Paulina beskriver dem som fantastiska – insåg hon till slut att hon inte hade skuld i det hon blivit utsatt för.

– Jag träffade också barnens pappa. Han, och mitt ex som hjälpte mig ur situationen, har varit jätteviktiga. Av dem fick jag dagligen höra att det inte var mitt fel.

stod-till-kvinnor-som-utsatts-for-sexuellt-vald

Paulina arbetar i Novahuset – föreningen mot sexuellt våld.

Orolig för dottern

Hon säger ”barnens pappa” eftersom yngsta dotterns pappa alltid varit som en pappa även för Paulinas förstfödda dotter.

– Hon vet allt om sig själv, om man säger så, förklarar Paulina. Men hon har aldrig visat någon längtan eller nyfikenhet gällande sin biologiska pappa. Det känns skönt. Hon är en klok tjej.

Men visst har hon varit orolig för hur allt skulle påverka dottern.

– Det har inte alltid varit lätt, men från start har jag valt att vara ärlig – på olika sätt, anpassat till ålder. Jag tror på ärlighet, även när den gör ont.

Avtjänat straff

Sedan en tid tillbaka har mannen som gjorde Paulinas liv till ett helvete avtjänat det fjortonåriga fängelsestraff han dömdes till. Men Paulina låter inte vetskapen skrämma henne.

– Jag känner mig lugn. Han ska inte få hindra mig från att leva. Men han har inte heller gjort något försök till kontakt. Visst kan jag undra saker, saker jag skulle vilja fråga. Men jag vet att jag aldrig kommer att få svar. Hon funderar lite.

– Vad gjorde att det här kändes okej för honom? Jag tror inte att någon som gör något sådant här kan må bra. Jag är intresserad av människor, och hur människor fungerar. Kändes det aldrig fel? undrar Paulina.

Novahuset ger stödsamtal

När vi ses ska Paulina och övriga vid Novahuset – sammanlagt fyra anställda – inom kort åka till Småland för att hålla en utbildning för familjehem. Novahuset erbjuder även stödsamtal och nu under hösten ska tjugofem nya volontärer utbildas, varav fem killar. Ofta föreläser Paulina, som är Novahusets verksamhetschef, i skolor runt om i landet men även för polisen och andra myndigheter.

– Något jag brinner för är just det här förebyggande, säger hon. Många hör av sig och berättar ”Min pojkvän vill det här”. Men du behöver inte göra de här sakerna, bara för att någon annan vill det. Vi pratar mycket i skolor om samtycke och empati.

Paulina ler lite när hon berättar om hur hon i våras höll föredrag på en gymnasieskola där majoriteten var killar.

– Flera av killarna kom fram efteråt och sa ”Vad stark du är! Du är bäst! Vi är bra killar, så du vet”. Jag tycker att det är jättekul att vara ute på skolor.

Paulina medger dock att det tar på krafterna att vara ute och berätta om det hon varit med om, men samtidigt är det stärkande.

– Man tömmer sitt inre. Men man får också så mycket tillbaka. Jag älskar mitt jobb.

Kan få hjälp efter övergrepp

Paulina säger att hon är sig själv igen, sedan många år. Hon tycker inte längre att det känns jobbigt att tänka tillbaka.

– Det berör mig inte på det sättet längre. Jag är inte den här sköra personen. Jag ser mig som mycket starkare än innan till och med. Det jag vill förmedla är att även om man har blivit utsatt för något sådant här så behöver inte livet vara slut. Med rätt hjälp så går det att må bra. Det finns hopp – det är det viktigaste.

Nyligen blev Paulina nominerad till Årets kämpe för flickor, som utses av Plan International och Svenska hjältar.

– Det känns hedrande, säger Paulina med ett leende. Novahuset är mitt tredje barn. Jag kommer aldrig att släppa det. Det här är en fråga som jag alltid kommer att brinna för.

Text: Lina Norman


Bild: Anna Edlund

 

Läs också

Min styvfar utsatte mig för sexuella övergrepp

Läs mer om:


Annons

Annons

Annons

Annons


Annons


Laddar...