Annons

Annons

Nu kan du bli ett träd – efter döden

Allt fler svenskar vill få sin aska spridd i naturen eller till havs. Nu lanserar en begravningsbyrå möjligheten att bli en del av ett träd. "Det är många som söker alternativa sätt att hitta en fin ritual", säger Charlotte Runius på Fenix Begravningsbyrå.


Charlotte Runius på Fenix begravningsbyrå tror att det finns intresse för idén. Bild: Privat

Charlotte: ”Det blir en helt omärkt grav”

Tanken om att död ger liv är central i vår föreställningsvärld. Det handlar inte bara om återvinning.

Annons

”Av jord är du kommen, jord skall du åter varda”, som det brukar heta i ritualen.

Under 2016 ansökte drygt 2500 svenskar om att få sprida askan av en anhörig utanför en begravningsplats. År 2000 låg motsvarande siffra kring 900 vilket pekar på att något har skett.

Vissa kanske vill spridas från en fjälltopp med majestätisk utsikt och andra vill blåsa ut över ett fiskevatten som gav god fångst. Länsstyrelsen avgör vad som kan godkännas.

Läs också: Psykologens bästa råd: Så tar du dig genom sorgen

Den traditionella begravningen i kyrkan är inte det enda valet.

– Det är många som söker alternativa sätt att hitta en fin ritual, säger Charlotte Runius på Fenix begravningsbyrå som tagit fram ett eget alternativ att ta farväl på.

Inspirationen till idén kommer från amerikansk förlaga där ett frö får slårot i askan efter den avlidne. Bild: IBL

Svensk variant på amerikansk idé

Hon berättar att inspirationen kommer från exempel utomlands där variationen är större. Där kan man till exempel ha askan efter den avlidne ovanför öppna spisen. Ett annat alternativ som bland andra företaget The living urn i Colorado tagit fram innebär att man planterar ett frö i askan efter den avlidne.

Läs också:

Fröet blir sedan ett minnesträd att vårda.

– Vi tittade på att ta det till Sverige men fick reda på av biologer att det inte skulle bli så lätt, säger Charlotte Runius.

Men istället tog Fenix fram ett annat alternativ i samarbete med biologer. Metoden innebär att askan efter den avlidne blandas med vatten och näringsämne och sprutas ner i trädets rotsystem ett par meter ner i marken. Åtminstone så djupt att griftefriden bevaras.

– Vi gör det med en högtrycksvattenanordning.

”Ser det som askspridning”

Tanken är i all fall att familjen har ett träd att gå till istället för en gravsten.

– Det blir en helt omärkt grav. Vi ser det som askspridning, säger Charlotte Runius.

Kan man vara flera på samma träd?

– Varför inte, det är väl jättefint?

Eftersom metoden är ganska enkel blir kostnaden relativt låg.

Läs också: Leif Andrée: ”Vanligare att gå på begravningar än på födelsedagskalas”

Åtminstone om man jämför med kostnaden för en gravsten. Priset kommer att bli antal arbetstimmar som går åt för att ta sig till platsen och spruta ner askan i jorden.

Allt fler svenskar ansöker om att få sin aska spridd över vatten. Bild: IBL

Sprida askan utanför begravningsplats

2016 fick länsstyrelserna in 2543 ansökningar om att sprida askan efter anhörig ”på annan plats än kyrkogård/begravningsplats”. 2074 av ansökningarna handlade om att sprida askan över vatten.

Länsstyrelsen avgör om platsen är lämplig utifrån flera olika parametrar. Är det till havs ska det till exempel vara tusen meter från land om man är om man tillhör Länsstyrelsen Stockholm.

Ansökningar om att sprida askan i naturen, till exempel vid en sommarbostad, kan få nej eftersom det inte är tillräckligt långt från bebyggelse.

I Västernorrlands och Jämtlands län finns till exempel grundpremisserna att askan ska strös minst 500 meter från bebyggelse och att det inte får ske på ”tomtmark eller allmän plats”.

Källa: Sverige Kyrkogårds- och Krematorieförbund

Svenskar långsammast i världen

Sveriges Begravningsbyråers Förbund (SBF) räknar med att en begravning kostar mellan 18 000 och 26 000 kronor. Då kan det ingå till exempel kista, kistdekoration, samt vissa nödvändiga transporter och bärare, dödsannons, ceremoni samt en enklare förtäring. Gravsten och bouppteckning ingår dock inte.

Läs också: Nya trenden: 7 av 10 svenskar vill ha en miljövänlig begravning

Enligt en lagändring som trädde i kraft den 1 maj 2012 får tiden mellan dödsfall och gravsättning, alternativt kremering, vara högst en månad. Enligt Ulf Lernéus på SBF är svenskarnas tid mellan dödsfall och begravningsceremoni längst i världen med ett snitt på 21,2 dagar.

I många andra grupper är den tiden dock mycket kortare.

– Invandrare begraver sina döda inom tre dagar och det kan komma mellan 200 och 300 gäster. Vi svenskar får ihop 24 på tre veckor, säger Ulf Lernéus som menar att det handlar om att fokus skiftat från den döde till de sörjande.

Det är en massa kalendrar som ska synkas för att folk ska kunna komma ifrån.

Fördubbling av direktare

Antalet ”direktare”, det vill säga personer som kremeras och begravs utan ceremonier, har också ökat. På de sista tio åren handlar det om mer än en fördubbling, enligt statistik från SBF.

2008 begravdes runt 1000 personer (av totalt cirka 49 500 begravningar) utan ceremonier. 2016 låg motsvarande siffra på runt 2700 (av totalt cirka 47 600 begravningar).

Siffror som kan tolkas som att vi blir både äldre och mer ensamma.

– Begravningar har i alla tider präglats av hur samhället mår, säger Ulf Lernéus

 

Missa inte: Dennis sista resa: ”Vad är vackrare än att bli körd av sin mamma?”

Läs mer om:


Annons

Annons

Annons


Annons


Laddar...