Annons

Ingen flaskpost – men väl en skål från det förflutna

Jag undrar vad min pappa tänkte när han la plastpåsen med sitt innehåll under huset för länge sedan, nästintill osynlig bakom en pelare.

Mejla
Dela (9)
Pinna

Bild: IBL/Shutterstock

Tänkte han: Här ska den ligga i hundra år och bli en överraskning för nästa husägare? Som en välkomstpresent och skål in i framtiden, för att påminna människor då om vem som bodde här först.
Eller kanske tänkte pappa:
Här kan den ligga i en vecka eller två och sedan tar jag upp och njuter av mitt senaste inköp. Och jag kommer aldrig att glömma det … inte på 30–40 år!
Att dykare har dragit upp vinflaskor och gammal konjak från flera hundra år gamla förlista skepp har man hört talas om.
Men att husägare fiskar upp liknande fynd från sin egen torpargrund under sjuttiotalsvillan, det har jag inte hört förr.

Annons
Gilla Allers på Facebook

Det var först nyligen jag hörde talas om det. För min pappa hade en fantastisk historia att berätta, som tog sin början när jag var barn …
Bakgrunden är att han tar sina rundor ibland under sitt hus, för att kontrollera att torpargrunden ser bra ut.
Här är det en ganska jämn temperatur enligt min pappa, vilket vin mår bra av. Husgrunden utgör egentligen en bra vinkällare, om man inte har annan att tillgå. Det kan ha varit så det började. Han minns inte riktigt.
Under många år reste han mycket på affärsresor till Frankrike. Det var här som han första gången fick smaka Poire Williams, ett slags päronbrännvin. Han har berättat:
”Jag fick det till dessert när jag var i Strasbourgtrakten, troligen i Colmar. Jag tyckte att det smakade fantastiskt fint och ville köpa med en flaska hem. Det var i slutet på sjuttio-, kanske början på åttiotalet.”
Han gjorde slag i saken och köpte med sig en flaska hem. Om han hade öppnat den då hade jag aldrig fått smaka. Jag hade inte åldern inne.

När han kom hem la han päronbrännvinet i sin plastpåse i ”vinkällaren” under huset. Sanden på marken gjorde det till en perfekt miljö.
Jag tror inte att det var tänkt att flaskan skulle lagras i bottensanden så länge även om den håller för det. Den blev nog mer eller mindre bortglömd.
”Jag har lagt vinflaskor under huset ibland och dem har jag tagit upp. Men inte påsen med päronbrännvinet”, berättar han.
Under huset är det dålig sikt och han uppehåller sig inte några längre stunder där. Han har sett påsen några gånger genom seklen utan att göra något åt den och utan tanke på vad den kunde innehålla. Tanken på päronbrännvinet försvann så småningom.

Så nyligen förändrades något. Plötsligt en dag blev den gamla påsen väldigt synlig för honom. Kanske kröp han extra nära. Han bestämde sig för att ta bort den och inte låta ”skräpet” ligga.
Döm om hans förvåning och lycka när han mer än 30 år senare tog upp påsen i dagsljus, tittade i den och fann – en flaska Poire Williams!
Jag har bara fått se flaskan på bild ännu, jag har inte haft tillfälle att se den live. Men den ser väldigt gammal ut – sned och ving som om den har varit förpassad till havsbotten i flera hundra år. Men antagligen har den varit så från början.

Min pappa blev strålande glad när han hittade den och minnet av omständigheterna kring den börjar komma tillbaka.
Han har inte öppnat den än. Jag vill gärna vara med och smaka.
Jag hoppas att det stämmer att den fortfarande smakar bra, som han säger.
När vi var på vinprovning i Ungern för några år sedan fick vi se en gammal, gammal flaska som var svart av alla år i källaren. Det sas att det inte var drickbart. Att det faktiskt finns en bortre gräns för hur länge man kan spara saker.
Pappa har planerat att öppna päronbrännvinet när han och mamma firar guldbröllop i september och då tänker jag vara med! För att fira dem och för att få smaka på den förbjudna frukten – som det inte var menat att jag skulle få smaka på om den hade druckits när den var ny.
Och att barnbarnen skulle ha åldern inne att skåla tillsammans med honom hade min pappa nog inte en tanke på när han en dag för länge sedan la flaskan på lagring …

Text: Christel Skeppås

Christel är Allers kåsör.

Läs alla hennes kåserier här!


Läs mer om:


Annons

Annons

Annons


Annons


Laddar...