Annons

Annons

Experten: 200 000 svenskar har fått astma i onödan

Du kan vara i riskzonen för att få astma, utan att veta om det. Det räcker med att byggnadsmaterialen en gång varit utsatta för fukt för att det ska finnas en hälsorisk, även om de nu är torra. Det säger Dan Norbäck, professor i arbets– och miljömedicin vid Uppsala Universitet.


Professor: ”Många specialistläkare har inte så mycket kunskap”

Fukt i byggnader sätter igång många processer i byggmaterial eller ytor och då kan mögel och bakterier växa. Det är inte bakterier som smittar men de kan ge hälsoproblem.

Annons

–  Det kan också bli en kemisk nedbrytning i bland annat lim i golv eller plaster och man får då en cocktail av olika ämnen som kommer ut i luften, säger professor Dan Norbäck.

När man ska göra en grundlig utredning av en fuktig byggnad räcker det inte med att mäta luften, man måste också borra i väggar och golv för att ta ut materialprover. Detta material analyseras sedan och då är det viktigt att man har metoder som kan mäta sådant som både är levande och dött, som mögel, bakterier och kemiska ämnen.

Felaktig byggmetod

Det är också viktigt att utreda vad som orsakat fukten för att kunna åtgärda skadan på ett korrekt sätt.

–  Det finns olika anledningar till att en byggnad blir fuktig. Det kan vara vattenläckage, att det regnar och blåser samtidigt, att det regnar för mycket på kort tid, översvämning eller att man inte använder byggnaden på rätt sätt: som att duscha för mycket i förhållande till hur badrummet är konstruerat. Sen kan det också vara så att byggnaden är felkonstruerad från början och då spelar det ingen roll hur mycket man försöker fixa till det, problemen kommer ändå komma tillbaka. Många hus som byggdes på 70- och 80- talen är så kallade riskkonstruktioner och det uppkommer då ofta fuktproblem.
Luftspalten i väggen är också viktig. Det finns byggnader som är konstruerade utan luftspalt i väggarna som är till för att torka upp fukt, men den byggmetoden (enstegstätad fasad) blev utdömd som felaktig för några år sedan.

Läs också: Smittskyddsläkaren: Detta bör du tänka på inför influensasäsongen

Inom den miljömedicinska forskningen är man överens om att fuktiga byggnader kan vara orsak till hälsoproblem, men att man måste prata om kombinationen av mögel, bakterier och kemiska ämnen.  Man har bland annat sett att det finns en fördubblad hälsorisk att utveckla astma och allergier, luftvägsinfektioner, sjuka-hus-symtom och ögon-, näsa- och halsinfektioner.

– Även Världshälsoorganisationen, WHO, har skrivit ett stort kunskapsdokument om detta, och alla är överens om att det är en hälsorisk med fuktiga byggnader, men det är inte jättefarligt. Sjuka-hus-besvär kan man bli av med, men inte astma. En grov uppskattning är att ungefär 200 000 svenskar fått astma i onödan i hemmet eller på arbetsplatsen på grund av fuktiga byggnader.

Dan Norbäck, professor i arbets– och miljömedicin.

Dåliga kunskaper

Man kan få inflammation eller infektioner i luftvägarna, huvudvärk och trötthet och slemhinnepåverkan. Inflammation ökar också risken för att utveckla allergi mot allergener som finns i vår miljö som till exempel pollen eller pälsdjur.

–  I några fall är man allergisk mot själva möglet och man kan då få samma symptom som allergi mot till exempel pälsdjur, som reaktioner i ögon och luftvägar. Forskningsmässigt vet man lite om den mentala påverkan av fuktiga byggnader, men vi vet att många hälsoproblem är kopplade till inflammation och det kan också påverka hjärnan och göra att man blir trött i sjuka byggnader.

Ett problem är att denna kunskap inte än så allmänt känd än.

Läs också: Lisbeth drabbades av narkolepsi som 7-åring

– Allmänläkare och många specialistläkare har inte så mycket kunskap om hälsoproblem i fuktiga byggnader, miljömedvetenheten är inte så stor, säger Dan Norbäck, som arbetar på Uppsala Akademiska sjukhus och på Uppsala Universitet.

Svår astma

Till arbets- och miljömedicin kommer patienter som först varit hos allmänläkare eller företagsläkare för svår astma, sedan skickats till lungläkare och som tredje instans kan partienterna komma till dem.

– Vi behandlar inte patienter, det ska allmänläkarna och lungläkaren göra. Vi gör en utredning om deras boende eller arbetsmiljö kan vara orsak till problemen och har koll på forskning i ämnet. Om vi kommer fram till att det är boendet som är problemet, kommunicerar vi det till miljökontoret. Gäller det en arbetsplats är det arbetsmiljöverket som blir inkopplat. Vi har tekniskt kunnig personal (miljöhygieniker) som undersöker huset och bedömer inomhusmiljön. Sedan läggs resultatet in i patientjournalen, berättar Dan.

Upplever man symptom som huvudvärk, andningssvårigheter, irritation i ögon, näsa och hals, hosta, torr eller kliande hud, yrsel och illamående, koncentrationssvårigheter och överdriven trötthet som man tror på inomhusmiljön bör man söka vård. Tidssamband, det vill säga om man blir bättre när man är i andra innemiljöer, är en viktig information för att kunna bedöma samband.

Av Pia Andrea
Foto: IBL, privat

Artikeln publicerades först på Allas.se.

 

Läs också: Experten om citronsyra och allergi

Läs mer om:


Annons

Annons

Annons


Annons


Laddar...