Annons

Annons

4 saker ur Povel Ramels karriär vi minns!

En av våra största artister och underhållare, Povel Ramel, gick ur tiden för tio år sedan, den 5 juni 2007. Här är fyra saker ur hans långa och imponerande karriär i nöjesbranschen vi minns!


Povel Ramel föddes den 1 juni 1922 och växte upp i en adlig familj på Östermalm i Stockholm. Han visade tidigt prov på stor kreativitet, uppfinningsrikedom och gränslöshet som gjorde att han fick problem i skolans värld. Hans betyg var urusla och han fick ofta byta skola.

Annons

Povel Ramel. Bild: IBL Bildbyrå

1937 omkom båda hans föräldrar i en olycka. Povel Ramel var också med sina föräldrar i bilen, men klarade sig utan några värre skador. Han har själv sagt att man möjligtvis kan se hans karriär i glädjens tecken som en lång läkeprocess i sorgen över föräldrarnas bortgång.

Gilla Allers på Facebook

Efter föräldrarnas död, växte Povel upp hos sin faster. Hon såg och uppmuntrade hans konstnärliga talanger genom att bland annat låta honom studera piano och teckning.

Det var också genom fastern som Povel Ramel senare fick anställning som pianist på olika restauranger, vilket skulle bli inkörsporten till hans framtida raketkarriär som artist.

Här är fem saker vi minns från hans långa och fantastiska karriär:

1. Musikskatten

Få har skapat så många odödliga klassiker som Povel Ramel. Eller vad sägs om ”Far, jag kan inte få upp min kokosnöt”, ”The gräsänklingblues”, ”Tjo vad de’ va’ livat i holken” och ”Ta av dej skorna”?

Povel Ramel uppträder på ”Allsång på Skansen”. Bild: Karin Törnblom/IBL Bildbyrå

2. Revyerna

I mitten av 1940-talet börjar Povel Ramel arbeta som revyartist och i början av 50-talet går hans dröm om att sätta upp egna revyer i uppfyllelse. Då träffar han nämligen producenten Felix Alvo som har de ekonomiska förutsättningarna och rätta erfarenheterna för att dra i gång ett sådant projekt.

Tack vare Alvo får Povel Ramel förverkliga sin dröm om en ny form av revyer. Han kallar konceptet Knäppupp, och det blir också namnet på hans företag – Aktiebolaget Knäppupp.

Povel Ramel på scen 1989. Bild: Richard Conrius/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå

1952 har hans första knäppupp, ”Akta huvet”, premiär. Hans föreställning är fylld av galna upptåg och sångnummer och involverar ofta publiken. Hans föreställningar har tagit intryck från bland annat filmen ”Galopperande flugan” i USA, och är en ny upplevelse för den svenska publiken.

De kommande åren sätts nya knäppupp-föreställningar upp varje år, med Povel Ramel vid tömmarna. Han står inte på scen varje år, men han är alltid inblandad som författare eller tonsättare. Flera av våra största artister började sin karriär hos Knäppupp – Hasse Alfredson, Lill Lindfors, Birgitta Andersson och Britt Ekland till exempel.

3. Texterna

Povel Ramel hade en förmåga att trollbinda, beröra och underhålla sin publik med sina texter. Oavsett om han skrev låttexter, monologer eller dikter hyllades han för sina genomtänkta, finurliga eller bara komiska formuleringar.

Povel Ramel 1957 i Göteborg. Bild: IBL Bildbyrå

1954 kom Lennart Hyland på idén med den så kallade Frufridagen, då kvinnorna skulle få vila från allt hushållsarbete under en dag. Povel Ramel bjöds in till radiostudion och framförde sin omgjorda version av sin ”Titta det snöar”:

Titta jag diskar – här uti köket.
Söndan är tillbragd – som jag blev tillsagd.
Hyland har talat – och jag har skalat
nitti potatis – banne mej gratis! (…)
Här ligger man och offrar sig på ömma skurgumsknän
för Karusell-idén,
vart tar det vägen me’n?
Om Hyland gav oss order att gå ut och äta sten,
så tror jag tamejtusan att vi gjorde’t!

4. Karamelodiktstipendiet

Povel Ramel har inte bara haft en strålande karriär inom nöjes- och underhållningsbranschen – han har också sett till att hjälpa till att lyfta sina kollegor. Lagom till sin 60-årsdag instiftade han en fond som varje år delar ut Karamelodiktstipendiet. Stipendiaten får ett diplom, en strut karameller och en summa pengar, enligt Povel Ramel tillräckligt stor för att göra mottagaren “ekonomiskt oberoende för resten av dagen”.

Povel Ramel lämnar över diplomet till 2006 års karamelodiktstipendiat, Kalle Moraeus. Bild: Karin Törnblom/IBL Bildbyrå

Juryn som utser stipendiaten består av Lotta Bromé, Pernilla Skifs, Claes af Geijerstam, Tomas Alfredson, Torgny Söderberg och Povels dotter, skådespelaren Lotta Ramel.

Genom åren har stipendiet gått till bland annat Henrik Dorsin, Niklas Strömstedt, Johan Glans, Robyn, Kalle Moraeus och Eva Rydberg. Årets stipendiat avslöjas den 10 juni.

Povel Ramel tillsammans med hustrun Susanna Ramel 2004. Bild: Lizzie Larsson/IBL Bildbyrå

Povel Ramel gifte sig 1949 med sångerskan och revyartisten Susanna Ramel, född Östberg. Tillsammans fick de två barn, Mikael och Lotta Ramel. Povel Ramel avled den 5 juni 2007, bara dagar efter sin 85-årsdag.

Källa: Povel Ramel-sällskapet, Wikipedia



Läs mer om:

Annons

Annons

Annons

 

 


Annons


Laddar...