Annons

Annons

Vårt barn var försvunnet…


Vårt barn var försvunnet

När föräldrarna Emily och Mattias vaknade en morgon var lille Dennis säng tom…

Minnet av hur olycksbådande tyst det var i lägenheten i Finspång den där måndagsmorgonen i mars har för evigt etsat sig fast hos Emily Lundin, 23, och Mattias Hessling, 26. Emily har fortfarande svårt att förstå hur hennes son på egen hand lyckades ta sig hela vägen till Norrköping, en sträcka på drygt tre mil.
– Vi hade pratat med honom om att åka till Busfabriken. En kompis på hans dagis skulle fira sin födelsedag där, men Dennis blev inte bjuden. Därför hade vi lovat att han skulle få åka dit helgen därefter.
Men uppenbarligen blev Dennis längtan efter leklandets alla rutschbanor, och andra roliga saker som han hört talas om, för stark. Han kunde inte vänta till helgen…
När vi besöker den unga tvåbarnsfamiljen i deras lägenhet har det gått en tid sedan den omtumlande händelsen. Huvudpersonen själv är full av energi och undersöker nyfiket fotografens väska medan hans föräldrar berättar om den oro och ångest de kände när de inte kunde hitta sin lille son.
Dramat började med att Emily och Mattias väcktes klockan tio minuter i sju av Dennis lillasyster Melanie, som då bara var två månader gammal. Redan det var en varningsklocka som gav Emily en malande känsla av oro i maggropen.
– Dennis är morgonpigg. Han brukar vakna vid femtiden och då kommer han in och väcker oss.
Men nu var det tyst och stilla.
– Normalt är jag mycket lättväckt. Men Dennis är bra på att smyga, säger Emily.
Föräldrarna tittade in i Dennis rum med förhoppningen om att han fortfarande låg lugnt i sin säng och sov. Men den var tom, och när Emily kom ut i hallen såg hon det stod en stol vid ytterdörren.
– Han har rymt några gånger tidigare, och för att förhindra att det skulle ske igen har vi monterat en hasp högt upp på dörren, men den lyckades han nå när han ställde sig på stolen.

Annons
Varåt barn var försvunnet

Emily och Mattias med sitt lilla busfrö och hans lillasyster Melanie.

Agerade snabbt

Mattias slängde snabbt på sig kläder och sprang ut för att leta efter Dennis. Även om han och Emily var oroliga trodde de att deras son fanns någonstans nära hemmet.
– Jag cyklade till affären och till hans dagis, men ingen hade sett honom och vi började bli riktigt oroliga, berättar Mattias.
Mattias utökade området han cyklade runt och letade i och pratade med alla han mötte, men hans ansträngningar blev resultatlösa, och med en känsla av panik i kroppen cyklade han hem för att larma polisen.
– Vi var väldigt oroliga. Massor av tankar på vad som kunde hänt började dyka upp. Vi var rädda att han råkat ut för en olycka eller att någon fört bort honom, berättar Emily.
Men när hon klockan kvart över sju ringde till polisen för att anmäla Dennis försvunnen fick hon omedelbart ett lugnande besked.
– Polisen sa att han fanns hos dem. Först kunde jag inte fatta att det var sant. Jag kunde inte förstå hur Dennis kunde vara i Norrköping.
Det visade sig att den företagsamma lilla femåringen inte bara visste hur man gick till busshållplatsen från Råbocksvägen i Finspång där han bor tillsammans med sina föräldrar och sin lillasyster. Han visste också vilken buss han skulle ta för att komma till Norrköping – och den hägrande Busfabriken.
– Vi undrar hur han kunde veta vilken buss han skulle åka med och hur han visste var i Norrköping han skulle gå av. Enda möjligheten är att han frågat någon, men då kan man tycka att det är konstigt att den han frågade i så fall inte reagerade på att en så liten pojke åkte med bussen på egen hand, säger Emily och kramar om sin lilla rymmare.

En okänd kvinna

Hur han över huvud taget lyckades komma med bussen har i efterhand förklarats med att han gick på samtidigt med en kvinna i 35-årsåldern. Busschauffören trodde helt enkelt att kvinnan var den lille pojkens mamma.
När kvinnan, som fortfarande är okänd för Dennis föräldrar, gick av vid Matteusskolan i Norrköping följde han efter henne.
Från busshållplatsen vid skolan är det två kilometers raksträcka till Busfabriken. Det var på denna väg Dennis traskade denna tidiga morgonstund när en polis på väg till jobbet reagerade på att en liten grabb kom gående ensam på den tungt trafikerade Ståthögaleden.
När polisen stannade och frågade vart han var på väg svarade Dennis att han fyllde år och skulle fira sin födelsedag på Busfabriken. Polisen ställde sig lite frågande till den förklaringen och tog hand om den lilla rymmaren.
Det blev inget lekland för Dennis men han var glad ändå. Han hade ju åkt buss på egen hand för första gången i sitt liv och dessutom fått sitta i baksätet på en riktig polisbil.
– Han verkar inte ha tagit någon som helst skada av det här, säger hans mamma. Och vi har inga misstankar om att någon försökt locka honom med sig. Han har bara haft en stor längtan till Busfabriken.
Själv är han nog för liten för att förstå den oro han orsakat sina föräldrar.
– Polisen sa till mig att jag inte ska gå ut utan mamma och pappa fler gånger. Det har jag lovat att jag inte ska göra, säger den lilla rymlingen.
För att förhindra fler rymningar i framtiden har hans föräldrar nu satt in ett nytt lås på ytterdörren som det behövs en nyckel för att kunna öppna.
– Förhoppningsvis ska det väl stoppa honom.
Och för att lugna honom har Emily och Mattias lovat att han ska få leka av sig ordentligt på Busfabriken.
– Det blir nog mer än ett besök på Busfabriken för oss, skrattar Emily, som är glad och tacksam att dramat slutade lyckligt.■

Text: PER-OLA OHLSSON
Bild: KAI REHN, shutterstock



Läs mer om:

Annons

Annons

Annons


Annons


Laddar...