Annons

Annons

Psykiatrin har räddat mitt liv flera gånger om

Kotte, 44 år, känner stor tacksamhet över den svenska psykiatrin. Tack vare den kan hon hantera sin ångest och leva ett bra liv.


psykiatri ångest

Psykiatrin hjälper Kotte att hantera sin ångest

Redan som liten kände hon att hon inte var som andra. Men det skulle dröja över 40 år innan Kotte Piculell fick veta varför.

– Jag har alltid känt mig som en kantig kloss i en värld med runda hål. Jag har aldrig passat in i någon mall, konstaterar Kotte och dukar fram koppar och tallrikar i sin servicelägenhet i halländska Våxtorp.

Läs också: 7 sätt att stötta någon med ångest

Hon bjuder på hemlagad äppelkaka med vaniljsås. Matlagning är hennes favoritsysselsättning och den har ibland gjort henne lugn när hon har haft ångest. Kotte har mått psykiskt dåligt till och från i över trettio år.

– Jag vill öppna upp ögonen hos folk för att psykiatrin och psykisk ohälsa faktiskt inte är som det visas i filmen Gökboet med skådespelaren Jack Nicholson. Det är helt vanliga människor som mår dåligt, berättar Kotte.

Tacksam över psykiatrin

I dag är hon 44 år och känner stor tacksamhet över den svenska psykiatrin, som hon tycker har fått oförtjänt dåligt rykte.

– Personalen har bokstavligen talat räddat mitt liv två gånger. Men att rädda min själ har de gjort vid ett hundratal tillfällen, betonar Kotte.

Läs också: Min ångest fick mig att skada mig själv

Hon sätter sig på köksstolen medan hon börjar berätta om sin svåra uppväxt. Kotte var mobbad i skolan. Klasskamraterna hällde vattenfärg i skolbänken och kletade smör i hennes hår. Hon fick inte vara med och leka.

Kotte minns det som ett helvete där hon var fredad så länge hon hade godis eller bokmärken att dela ut.

Ätstörningar och självmordstankar

Hon kände att alla såg henne som ett problemfyllt barn. Tidigt i livet fick Kotte ätstörningar. När hon var tretton år och hade självmordstankar fick hon via en kurator hjälp att komma till barnpsykiatrin, bup, i Kristianstad.

Men hennes omgivning förstod inte hur dåligt hon mådde och det var förenat med skam när Kotte blev inlagd på barnpsykiatriska kliniken.
– Men jag förstod aldrig vad jag skulle skämmas för, säger hon.

Bup i åtta månader

När Kotte var på bup upptäckte hon att det fanns fler barn än hon som hade det svårt.

– Det blev mina medsyskon, skulle man kunna säga. Och personalen blev ställföreträdande föräldrar. Det var ju de som var de vuxna.

Kotte stannade på bup i åtta månader. Hon tyckte att livet på avdelningen var okomplicerat i förhållande till det liv som hon hade haft innan. Där fanns det en struktur som hon kunde förlita sig på. Allting var schemalagt, även skolundervisningen.

Läs också: Ann-Sofie är äntligen fri från sin ångest

Kotte höll kontakt med sin pappa, medan hennes mamma inte fanns med i bilden alls. När hon en dag fick ett brev från familjen som hon tyckte var dumt skrivet fick hon ett utbrott.

– Jag sprang in på toaletten och eldade upp det i handfatet. Brandlarmet gick och jag sprang in på rummet och rev ner garderoberna från väggen och gjorde en smärre ommöblering.

När hennes kontaktperson kom in tog hon ett fast grepp om Kotte så att hon inte kunde komma loss. Kotte sparkade och skrek. Efter ett tag började hon gråta.

Då satte kontaktpersonen sig bredvid och strök henne över huvudet och sa: Ja du är precis som en liten igelkott. Du ser så taggig och vass ut, men egentligen är du väldigt ömtålig.

– Efter det kallades jag för Nalles lilla igelkott. Och sedan blev det nerkortat till Kotte. Sedan dess har jag det som tilltalsnamn och har aldrig använt mitt dopnamn.

Plågsam ångest

När Kotte skrevs ut flyttade hon inte hem igen. Hon var fjorton år när hon placerades i olika familjehem, men hon mådde inte bra av det. Och när hon flyttade till egen lägenhet strax efter att hon hade fyllt arton så förvärrades allt.

– Jag fick sådan plågsam ångest att jag knappt stod ut. Väggarna började bokstavligt talat att röra på sig. När skuggorna kröp fram såg jag ett odjur som jag upplevde som verkligt. När det dök upp åkte jag direkt till psykiatrin, för där kom det inte in, berättar Kotte sorgset.

Läs också: 7 tekniker för att bli av med oro

När hon var ensam hemma skar hon sig för att hantera ångesten. Kotte visar flera ärr efter skador hon tillfogat sig med rakblad, knivar och konservburkslock. Ärren påminner henne om det helvete hon genomled under många år.

Självskadebeteende

Det var också självskadebeteendet som gjorde att hon vuxenplacerades i en helt ny familj när hon var 23 år. Det var tänkt att Kotte skulle stanna där i 56 dagar, men hon blev kvar i elva år. Det var på en gård ute på landet i Laholms kommun.

– De är mitt hjärtas familj och är enda familjehemmet av de sju jag har bott i där jag var accepterad precis som jag är med alla fel och brister, säger Kotte och ler.

psykiatri ångest

Dialektisk beteendeterapi, DBT

Trots tryggheten hos familjen behövde Kotte regelbundet vårdas inom psykiatrin för att få hjälp mot sin ångest. Men för nio år sedan kände hon sig så stark att hon kunde flytta till en servicelägenhet.

Samtidigt började hon att behandlas med dialektisk beteendeterapi, DBT, som är en förlängning av KBT-terapin. Behandlingen blev vändpunkten.

Läs också: Mammas ångest präglades allas våra liv

– Jag fick helt plötsligt verktyg till att hantera ångesten. I dag ställer jag mig i en iskall dusch i stället för att skada mig själv. Kylan gör ont, men gör ingen skada. Jag använder varma duschar när jag är mer ledsen.

Psykologhjälp

Om inget av det Kotte har lärt sig hjälper kan hon ringa en psykolog i stort sett dygnet runt. Hon kan på telefon tala om vad Kotte ska göra tills ångesten har lagt sig.

Det var även hennes psykolog som för tre år sedan gjorde en utredning som visade att Kotte, utöver borderline, har Aspergers syndrom och adhd. Det var en enorm lättnad för henne att få diagnoserna.

– Helt plötsligt förstod jag att jag inte var den fyrkantiga klossen som är i en värld med runda hål, utan det finns faktiskt fyrkantiga klossar. Nu förstod även vårdpersonalen mig bättre.

Spel istället för Sobril

När Kotte pratar om avdelning 19 på sjukhuset i Halmstad gnistrar det i hennes ögon. Där har hon varit inlagd från och till de senaste tio åren. Hon känner sig hemma där och Kotte berättar att personalen ofta lockar henne till skratt även när hon mår dåligt.

– Istället för att ge mig en Sobril så spelar vi ett sällskapsspel eller sitter och pratar. Jag hade inte levt om det inte vore för psykiatrin, konstaterar Kotte och ger ett exempel för tre år sedan.

Läs också: Jag åt tabletter för att slippa känna hans hat

Kotte hade ringt till den psykiatriska mottagningen och pratat med en sjuksköterska som kände henne. Sjuksköterskan hade förstått att någonting var fel och pratade med en läkare som i sin tur ringde polisen. De bröt sig in i Kottes bostad från altandörren och hann stoppa ett självmord i sista stund.

Kan hantera ångestanfallen

Under alla de gånger som Kotte har varit inlagd är det endast några få tillfällen som hon inte har blivit bra bemött.

– De bryr sig. De är som en extrafamilj. Där kan jag känna mig trygg, för jag vet att de kan hantera alla typer av ångestanfall som jag kan få.

Läs också: Amy berättar om sin svåra ångest

Öppen retur har införts inom psykiatrin i Halmstad och innebär att Kotte kan vårdas på avdelning 19 fem dagar varje månad. Det är nästan alltid fullt på avdelningarna när Kotte kommer in.

– Om jag håller på att tappa strukturen – att inte sova och äta som jag ska – använder jag min öppna retur, innan jag är i så dåligt skick att jag måste vårdas under en längre tid, förklarar Kotte som är tacksam för att personalen inte bara ger henne medicin.

Taktilmassage istället för sömntabletter

De skrattar mycket tillsammans, både patienter och personal. Humorn står i centrum, men också omtanke. I stället för sömntabletter får Kotte taktilmassage innan hon ska sova.

– Jag känner personalen väl och de känner mig. De ger mig social stimuli, mat och vila. Jag får chans att tanka energi och få tillbaka de basala rutinerna, så att jag kan leva ett normalt liv när jag kommer hem, säger Kotte.

Läs också: 12 sätt att somna snabbare

Hon blir arg när hon läser om kritiken som riktats mot den svenska psykiatrin. Det är inte vårdpersonalens fel att det saknas pengar till resurser. Kotte anser att i stället för att läggas ner så borde det öppnas fler psykiatriavdelningar i landet, särskilt med tanke på att allt fler drabbas av psykisk ohälsa i dagens samhälle.

– Den rikedom som jag har fått i mötet med både patienter och personal inom psykiatrin har gett mig så mycket, säger Kotte och pekar på väggen med en teckning som en medpatient har gjort till henne.

Livet utanför psykiatrin

Trots vårdbehovet har hon ändå ett liv utanför psykiatrin och ägnar bland annat dagarna åt att umgås med sina två katter, hålla på med hästarna och sjunga i en kör.

– Jag vill stå på egna ben, men det förutsätter att jag har psykiatrin som stöd, vilket jag har, säger Kotte och tar en bit till av äppelkakan.

Läs också: Panikångesten tvingade mig välja mellan döden eller livet

Hon har accepterat att hon förmodligen aldrig kommer att träffa den stora kärleken eller få barn. Inte heller få ett fast arbete.

Sedan 16 år tillbaka är Kotte förtidspensionär och hon trivs med sina gamla grannar som alla är över 85.

Avstyr ångestanfall

Kvällarna kan däremot vara jobbiga. Därför kommer en person från boendestödet en timme varje kväll. De pratar och fikar.

På kvällarna tittar Kotte på film och lär sig skådespelarnas repliker utantill för att kunna avstyra ångestanfall. Hon pekar på de sexhundra filmer som står prydligt uppradade i hennes bokhylla.

Läs också: Min ångest fick mig att skada mig själv

Där trängs också många igelkottar i olika material. Kotte tar fram sin favoritigelkott, Taggen, som hon fått av en vårdanställd. Kotte skrattar när hon ser den och tar sedan fram en bok och läser några dikter som hon skrivit på avdelning 19.

– Jag behöver psykiatrin, den är som min rullstol. Jag kommer förmodligen att behöva psykiatrin resten av mitt liv. Och det känner jag ingen skam över, snarare tacksamhet.

Text: Therése Weber Cedergren
Bild: Helene Nordgren


FÖLJ ALLERS PÅ FACEBOOK


Läs mer om:

Annons

Annons

Annons

Annons


Laddar nästa sida…