Annons

Annons

Jag blev dubbelt sviken

Allers läsare berättar: Visst hade Dennis varit otrogen, men det var för flera år sedan, så jag bestämde mig för att ge honom en ny chans. Det fick jag anledning att ångra...


Dela din historia med oss
Skriv till Allers medarbetare Anna Karin Ericson om du har någon erfarenhet som du vill dela med dig av. Du kan vara anonym om du önskar det. Mejla till: direkt@allers.se
sviken

Bild: Shutterstock (Bilden är arrangerad)

För några år sedan gick barnen och jag igenom en traumatisk period. Min exman och barnens pappa hade levt ett dubbelliv under ett halvår och haft ett förhållande med en kvinna på arbetet. Det var inte första gången. När barnen var rätt små hade han gjort precis samma sak och vi blev ärrade redan då.
När jag valde att släppa in honom i mitt och barnens liv igen hade det gått tre år. Dennis lyckades vinna tillbaka vår tillit och vårt förtroende. Kärleken kom också efterhand, och jag tänkte naturligtvis att ett misstag kan vi alla göra. Det är ju mänskligt. Dennis menade att han haft en personlig kris just vid det tillfället, och eftersom han nyss fyllt 40 då var det lätt att relatera till det.
Tiden gick och vårt liv började ta form igen, bli stabilt. Jag hade gått sjukskriven en tid på grund av en arbetsskada men kommit igång med arbetsträning igen. Det var jobbigt, särskilt som det också var jag som skötte hushållsarbetet och budgeten. Det låg helt enkelt inte för Dennis, men han tog å andra sidan alltid hand om trädgården och skötseln av bilen, och han körde mer än gärna barnen till och från deras olika aktiviteter. Våra två äldsta barn var tonåringar och Isabelle, vår dotter, hade börjat gymnasiet.

Annons
Gilla Allers på Facebook

Kämpade på

Våren kom med nya löften och jag kämpade på med fyra timmar om dagen på min arbetsplats. Dennis verkade må fint och trivas även han. Sedan ett halvår arbetade han på ett nytt företag och hade fått en jättebra tjänst med betydligt högre lön än innan. Det kunde vi behöva nu när jag skadat mig, opererats och haft en lång konvalescenstid. Jag såg ljust på framtiden.
Jag minns så väl den här dagen, strax efter påsk. Själva påsken hade varit fylld av liv, och vi hade haft besök i flera dagar av Dennis föräldrar som bodde tio mil från oss. Det var hektiskt men trevligt; mycket god mat hade vi ätit och umgåtts och roat oss på diverse sätt. Dennis hade varit lite ofokuserad, hållit sig lite för sig själv, men jag hade hört honom förklara för sin pappa att det var mycket att göra på arbetet just nu. En liten gnagande känsla av tvivel fanns inom mig, men den hade inte börjat gro och växa än.
Jag låg på knä och rensade i rabatten när Isabelle kom med andan i halsen. Skolan var slut för dagen och hon hade åkt tåget hem. Våra söner var båda hos kompisar, och Dennis hade ringt och sagt att han skulle bli sen för de behövde ha möte på jobbet. Isabelle var alldeles vit i ansiktet.
– Mamma, res dig upp och följ med in! Vi måste prata, sa hon.
Jag fick direkt en oroskänsla i magen och trodde att något hade hänt min dotter i skolan.
Men det handlade om Dennis, och det Isabelle avslöjade var bara toppen av ett isberg. Åter-igen hade Dennis hoppat över skaklarna och inlett ett förhållande med en arbetskollega. Jag hade ju hört hennes namn nämnas, oftast i arga ordalag. Dennis beskrev henne nämligen som en ilsken och kontrollerande hagga, något som jag nu i efterhand förstod var hans sätt att få lov att prata om henne utan att väcka misstankar. Det hela hade uppdagats eftersom kollegans syster gick i vår dotter Isabelles klass. Hon hade visat foton från en utekväll där hon stött på sin syster och hennes nye kille!
Sveket slog till med full kraft när Isabelle berättade vidare vad kompisen sagt: De skulle gifta sig, hade han lovat!

Ensam med skammen

Det visade sig att min man verkligen hade lovat detta, och att han beklagat sig över sin lata och inbillningssjuka hustru, och sina bortskämda, jobbiga barn… Han hade utmålat sig själv som ett offer och bedragit både mig och den nya kvinnan.
Jag begärde skilsmässa direkt, och flyttade med barnen tillfälligt till min bror och hans familj.
Nu följde en tid med svåra upptäckter. Den senaste kvinnan var bara en i raden, och när jag flyttat fortsatte de att avlösa varandra i hans liv. Barnen och jag mådde superdåligt och bestämde oss för att flytta från samhället vi levt i sedan barnen föddes. Vi valde att flytta till en ort rätt långt från vårt gamla hem, så döm om min förvåning när jag en dag i affären plötsligt träffade min barndomskärlek Urban!
Till en början verkade lyckan le mot mig och barnen, för Urban har alltid varit en trygg och klok person. Vi hade faktiskt hållit ihop fram till vi var sjutton år, men så kom vi in på olika gymnasier och det gick inte att hålla liv i förhållandet på distans. Nu berättade han om sitt liv, så likt mitt eget. Precis som jag låg han i skilsmässa, och sonen han hade gemensamt med sin före detta fru, och även den son hon fört in i äktenskapet, hade valt att bo hos honom. Jag började sakta men säkert att lita på honom och besvara hans inviter. Fanns det någon jag kunde lita på så var det Urban – den gamle scouten med sina hedersbegrepp!

En ny chans

Men så började han dra sig undan, och en dag efter att det dröjt tre veckor utan att vi setts eller hörts av skickade han ett textmeddelande på mobilen. Hans före detta fru – kvinnan han höll på att skiljas från – hade mått så dåligt av uppbrottet. Även pojkarna mådde dåligt, och när deras mamma nu bett om en ny chans hade han valt att ge henne den. ”Så det är bäst att vi inte ses på ett tag nu”, skrev han, ”men du är min bästa vän för alltid!”
Vänskapliga inviter var ju inte precis det jag fått av honom tidigare och chocken blev fullständig! Det blev liksom ett dubbelt svek – först av mina barns pappa, två gånger – sedan av den man som jag alltid kunnat lita på och verkligen trodde att jag kände.
Det har tagit några år för mig att återhämta mig, och ännu har jag inte vågat släppa in någon ny man i mitt liv. Men jag har fått professionell hjälp att hantera dessa svek, och jag tror nog att jag snart ska våga dela livet igen med någon.

/Jessica

Textbearbetning: Gunilla Sandell

 



Läs mer om:

Annons

Annons

Annons


Annons


Laddar...