Annons

Annons

Jag anmälde min egen son till polisen

Ensamstående mamman Anna insåg att något var fel när 14-årige sonen började missköta skolan. Men det var mycket värre än hon kunnat ana...


Dela din historia med oss
Skriv till Allers medarbetare Anna Karin Ericson om du har någon erfarenhet som du vill dela med dig av. Du kan vara anonym om du önskar det. Mejla till: direkt@allers.se

Spice-natdrog

Anna var rädd för sin egen son

Tillvaron förvandlades till en mardröm när 16-årige Tom blev beroende av spice och gjorde allt för att komma över drogen. En dag misshandlade han sin egen mamma Anna.

Knytnäven träffar Anna rakt i ansiktet och innan hon hinner reagera har Tom tagit ett strypgrepp om hennes hals. Hennes egen, älskade son Tom. 16-åringen, som fastnat i knark­träsket och precis blivit nekad pengar, har den här gången gått ett rejält steg för långt.
Nu har det gått några år. Det helvete Anna och hennes barn gått igenom önskar hon inte ens sin värsta fiende. Men hon vet att det pågår i alldeles för många familjer och Anna vill uppmana alla föräldrar att reagera blixtsnabbt när de onda aningarna kommer.
– Om du misstänker att något är fel med din tonåring ska du lita på magkänslan och ta reda på mer – rota i saken. Var dessutom förberedd på att allt troligen är mycket värre än du kan föreställa dig!
Hon vet vad hon talar om och den mörka berättelse Anna målar upp står i bjärt kontrast till den soliga dag då vi träffas i hennes trädgård.

Anna är ensam mamma till två pojkar och två flickor. Familjen bodde i en småstad i norra Sverige och levde ett alldeles vanligt familjeliv. Barnen var 16, 14, 12 och 10 år när tillvaron sakta men säkert förvandlades till en mardröm.
– Tom, som var 14 och gick i åttan, började missköta skolan. Lärarna hörde av sig allt oftare och i samma veva bytte Tom ­umgängeskrets. Staden är inte stor och jag visste att de nya kompisarna var buskillar, men jag hade aldrig kunnat ana hur illa det skulle bli, säger Anna och skakar på huvudet.
Sonen blev alltmer lättirriterad, och vägrade lyssna på sin mamma och följa familjens regler. För att bryta det destruktiva mönstret fick Tom flytta till sin pappa i Spanien. Men efter tre månader kom han hem och fortsatte att strunta i skolan. Han kom och gick som han ville i hemmet och blev en alltmer oregerlig pojke.
Anna hittade stereoapparater, billyktor och andra saker under hans säng och konfronterade ­honom. Det var stöldgods, men Tom hävdade att det var kompisarnas grejer.

Annons

Kom hem påtänd

Riktigt jobbigt blev det när Tom började komma hem kraftigt påtänd och Anna hittade bevis för att sonen börjat knarka. Anna gick igenom historiken i Toms dator och förstod att han använt drogen spice under en längre tid. Tom nekade och reagerade med ilska.
– Polisen började ringa om stulna saker, att Tom synts på övervakningskameror, om bilstölder… Ja, listan kan göras lång och helvetet accelererade i en sådan fart att jag tappade andan, säger Anna.

Sommaren då Tom fyllde 16 kulminerade mardrömmen. Tom uppträdde alltmer aggressivt och hotfullt. Till slut tvingades Anna att kasta ut sin 16-åring. Han fick inte bo hemma om han skulle knarka.
– Tom stack direkt. Han sov i trappuppgångar och knarkar­kvartar. Han kom hem och bad om pengar, men jag vägrade bidra till hans undergång och träffade honom i stället på hamburger­restauranger så att jag kunde köpa mat till honom.
Anna drar ett djupt andetag innan hon fortsätter:
– Han var skitig, trasig och avmagrad, det var en fruktansvärd syn. Det gick inte att ha honom hemma men det gick heller inte att släppa kontrollen helt. Han är ju mitt barn! Oj, vad jag åkt runt i bilar och spanat efter honom, suttit och vakat utanför olika tillhåll och desperat försökt få hjälp av social­tjänst och polis.

Omfattande brottsregister

Hemma fortsatte telefonen att ringa. Polisen meddelade att Tom satt i fyllcellen, att Tom åkt fast för misshandel, stölder, våld mot tjänsteman… När Tom och hans gäng av misstag stal en bil som tillhörde ett kriminellt mc-gäng fick familjen ännu en hotbild över sig.
– Underhuggare till mc-gänget ringde och sa att de skulle döda alla i familjen om de inte fick tag i pojkarna. Polisen erbjöd oss bevakning, men jag ville inte.
Anna, som redan levde under tuffast tänkbara press, orkade ­inte ta till sig allvaret med ytterligare ett hot.

Nätdrog

Anna vill berätta sin historia för att uppmuntra andra att aldrig ge upp hoppet.

Grät av förtvivlan

Äldste sonen Albin, som då var 18, fick ta ett stort ansvar hemma.
– Oräkneliga är de gånger han sett mig gråta av förtvivlan. Han hatade sin lillebror som förstört så mycket för familjen och gjorde oss så illa, berättar Anna.
Droppen kom den där dagen när Tom, påtagligt påtänd, kom hem för att be om pengar. Anna nekade, fick ett blått öga och blev närapå strypt till döds.
– Som tur var lyckades jag få in en pungspark på honom och när han släppte mig ringde jag polisen. Jag anmälde min egen son! Jag var tvungen – kanske skulle det få honom att fatta vartåt hans liv höll på att barka. 
När det blev dags för rättegång åkte vi dit tillsammans. Tom spydde på ­vägen och mindes ingenting av händelsen. Att sitta i rättssalen sida vid sida med sin egen son… den känslan är vidrig.
Anna berättar att det var mycket nära att hon själv gick under. Hon kände sig maktlös och despe­rat. Tillvaron hade blivit så hemsk att hon knappt orkade med den längre. Hon berättar att hon tänkte fruktansvärda tankar:
– Jag önskade att Tom skulle dö! Om Tom var död skulle vi äntligen få lugn och ro. Förstår du så hemskt?
Förgäves försökte Anna förmå socialen att ordna ett jourhem åt sonen. Det var inte förrän hon iscensatte en akut sjukhusinläggning som det började hända saker.
– Jag hade ordnat så att de andra barnen fick bo hos släktingar och sedan åkte jag till sjukhusets ­psykiatriska akutmottagning och bad om att få bli inlagd. När jag ringde till socialtjänsten från ­avdelningen lovade de äntligen att ordna ett jourhem till Tom.

En ny början

Jourhemmet blev början till något nytt. Det skulle följa återfall, rymningar och byte av familjehem, men det hade vänt. Äntligen!
Familjens släktingar i en stad 50 mil hemifrån ställde upp som ett stadigvarande familjehem och Tom började gå i samtalsterapi för att få bukt med sina aggres­­sioner. 
När han fick ett nytt återfall ställde familjehemmet ett ultimatum: om Tom inte följde reglerna fick han inte stanna! Tom ville inte sumpa sin chans, han var på banan nu och han skötte sig.
Efter ett år flyttade han, tillsammans med sin mamma och syskonen, till en helt ny stad.
– Jag ville inte riskera att Tom skulle falla tillbaka in i sitt ­gamla umgänge. Då flyttade vi hellre från stan – och det gick bra. Tom fick nya vänner och återupptog även kontakten med de gamla vännerna, som han haft innan han hamnade snett.

Normal vardag

Det är nu fyra år sedan som livet återfick alla sina färger. ­Familjen blev hel och Anna kunde börja njuta av ett helt normalt vardagsliv igen, tillsammans med sina fyra barn. Tom tar i dag helt och fullt avstånd från sitt tidigare leverne och har intagit en mycket beskyddande roll gentemot sina småsyskon.
Tre av killarna som fanns i Toms umgängeskrets knarkade ihjäl sig innan de ens hunnit bli vuxna, och Tom är övertygad om att det också skulle bli hans öde om han hade fortsatt.
– När livet var som värst kunde jag inte längre hoppas att allt skulle bli bra. När knarket tar över och förändrar ditt barns personlighet är det svårt, men det är viktigt att hela tiden finnas där och vara beredd att stötta barnet – hur jobbigt det än är.
I dag har Tom fast jobb inom industrin och ska snart ta körkort.
– Tom är den fina kille som han innerst inne alltid varit och han har betalat tillbaka tusenfalt för allt ont. Genom omsorg, kärlek och pengar har han återgäldat sin familj många gånger om, säger Anna som är innerligt tacksam över det lyckliga slutet på mardrömssagan.
Hon hoppas att hennes historia kan visa andra att även när livet är nattsvart så finns en ljusning längre fram. 

Text: Birgitta Lindvall Wiik Bild: Shutterstock (Bilderna är arrangerade)

Mer gripande läsning!

Dorota hölls insärrad och våldtogsDorota låstes in och våldtogs

emil-qvarnstromEmil tvingades förneka sitt sanna jag

bereteBerete blev knivhuggen på jobbet


FÖLJ ALLERS PÅ FACEBOOK


Läs mer om:

Annons

Annons

Annons

Annons


Laddar... http://www.allers.se/page/1/