Annons

Annons

Jag ångrar ingenting!

Det finns ett par saker som jag alltid gör, oavsett om jag har semester eller inte. Antingen jag är hemma eller utomlands.


Christel_28

Illustration: Victoria Plantin

Det är bland annat att handla take-away-kaffe och åka buss, gärna samtidigt. Det är mycket roligare att åka buss i sällskap av medhavt kaffe. Det är som att sitta på café med rörlig utsikt; en vana jag lagt mig till med när jag åker till jobbet på morgnarna.

Annons

Jag tar med mig min vana när vi åker på charter. Jag är inte den som alltid är först till solstolen på stranden, och hittar därför andra saker att roa mig med. Solsemestern i Alanya i Turkiet för ett par år sedan var inget undantag. En parentes är att jag alltid blandar ihop Alanya och Antalya, fast jag egentligen vet att Antalya är flygplatsen man kommer till. I alla fall visste jag att det var semester. Vi satt vid sidan av turiststråket och drack turkiskt kaffe i silverkoppar. Det var starkt och lite grumligt i botten med små pastellfärgade godisfyrkanter till.

Det var en fantastisk stund, men lite grann saknade jag mitt kaffe med massor av mjölk. Den dagliga dosen. Därför lyckades jag luska ut att den internationella kaffekedjan med sina standardsorter hade ett ställe i de centrala delarna av Alanya, eller var det Antalya… Så nästa dag när familjen gick till stranden efter frukosten för att jobba på brännan gjorde jag som jag brukar göra hemma. Jag ställde mig på busshållplatsen och väntade på bussen till centrum. Jag kom till stan, fick mitt efterlängtade kaffe och ordningen var återställd.

Det är mycket kaffedrickande men också mycket konditoribesök när vi är på semester. Barnen klagar ibland på att det är det enda vi gör, men på sistone har de tystnat i sin kritik. Jag kan bara tolka det som att de numera gillar våra vanor.
Den här semestern hade jag planerat att jag skulle testa stans bästa baklava-bitar, de små söta bakverken. Så en dag i stan fick jag syn på en kvinna som definitivt hade något som jag ville ha: en vitglansig platt kartong med guldskrift.

Det var en typisk kartong från ett fint konditori, ett sådant som jag hade planerat att gå till. Och jag är säker på att hon hade godsaker i kartongen. Jag sökte efter hennes fik kring gatorna där jag skymtat henne, men jag hittade det inte. Det retade mig lite, då jag var säker på att jag skulle ha gillat hennes ställe.

Någon dag senare hittade jag i stället ett annat konditori där vi kunde få smaklökarna tillfredsställda. Vi handlade med ögonen och ville testa alla sorter. Jag tycker det är ett fint sätt att lära känna landet. En annan sak jag alltid gör, antingen jag är hemma eller på semester, är att besöka köpcentrum. Det fanns ett även i Alanya, eller var det i Antalya…

Det skulle vara bortom industriområdet. Vi bestämde oss för att promenera dit då det inte verkade så långt… Det verkade det heller inte när jag som barn skulle gå med familjen till snöfläcken på berget på sommarsemestern i Norge.
Vi gick och gick och den där snöfläcken kom aldrig närmare. Till slut kom vi ändå fram och då var den lilla fläcken ganska stor, och vi hade också tagit oss en ganska bra sträcka. Vi fick våra bilder till albumet där vi står i badkläder och kastar snöbollar.

Ungefär så mödosamt kändes det där i Turkiet, en dag då troligtvis alla andra familjer låg på stranden eller i vattnet.
Vad skulle jag egentligen på köpcentrumet att göra? Det finns ju hemma. Jag var tvungen att se om det såg likadant ut, och det var inga större skillnader. Det var tonåringar som bar på sina påsar/byten även här.

Jag ångrar inte att vi tog oss dit, även om jag var ganska trött när vi kom fram. Vi fick en trevlig stund och ett minne att ta med oss hem. För att komma tillbaka till hotellet tog vi en taxi, och det var såå sköönt att vila benen. Resten av veckan var det sedan stranden som gällde, även för mig!

Christel

Text: Christel Skeppås

Christel är Allers kåsör.

Läs alla hennes kåserier här.



Läs mer om:

Annons

Annons

Annons


Annons


Laddar...