Annons

Annons

Jag älskar studenternas rock’n’roll på stan!

Vi är mitt i de härliga studenttiderna. Och vid det här laget i år har vi redan hunnit gratulera ett lyckligt syskonpar till den ljusnande framtid.


Illustration: Victoria Plantin

Det återstår en ytterligare student som vi får vara med och fira i sommar. En av alla dessa småttingar som vi har sett växa upp till fullfjädrade tekniker, som bjuder in till sin studentfest genom ett ”evenemang” på Facebook.
Jag gillar det. Är dock lite osäker på hur jag gör för att tacka ja till sådant. Och visa att jag kommer. För jag älskar dessa tillställningar!

Annons

Tror jag gjorde rätt för hon ”hjärtade” mitt inlägg på hennes evenemang.
Jag körde hängslen och livrem och tryckte både här och där och skickade en kommentar samtidigt, så att det säkert finns välkomstbål till mig när jag kommer.
Nu står den här duktiga tjejen antagligen och stampar. Räknar dagarna, timmarna tills det är dags för henne att springa ut i vuxenlivet. Härligt och skrämmande på samma gång.
Jag ska lägga upp en bild på henne på Facebook för att visa hur glad jag är över att få vara med, precis som hennes mamma la upp en bild på vår dotter när hon tog studenten förra sommaren.

Gilla Allers på Facebook

Jag har många fina minnen från den dagen. Vi hade planerat allt i detalj och det mesta gick enligt körschema.
Men det sker alltid överraskningar som man inte räknat med och det är en del av charmen. Själva festföremålet, dottern, bjöd inte oväntat på en av dem.
Jag hade först stenkoll på henne bland många hundra andra studenter under det stora utspringet i stan.
Millimeter för millimeter följde jag hennes skylt långt borta genom mitt kamerasikte.
Beredd att ta kort när hon skulle strömma förbi mig. Så plötsligt var hon puts väck. Jag kunde inte se henne någonstans. Varken henne eller skylten.
Det fanns två smala öppningar genom den uppvaktande folkmassan på torget, som studenterna kunde ta för att komma ner till statyn som de skulle runda.
Dottern sveptes med i öppningen som var längst från oss och vi missade henne. Hon brukar ju ta sina egna vägar, så jag borde ha förstått.
Tillfällig förvirring uppstod i vårt sällskap: ”Ser du henne? Var kan hon vara?”
Vi var ändå ganska snabba på att samla oss och tog beslutet att slå oss fram genom massan och fånga henne längre ner i tåget.

Det var också här vi fann henne, i färd med att runda statyn tillsammans med sina kompisar.
Jag fick min bild och vi lät sedan vår student fara vidare genom lyckoruset.
Det blev en stunds andhämtning innan det var dags för nästa anhalt: flaket. Dottern ringde och undrade var vi var. Tyckte vi var sena.
Jag skulle ta hand om hennes skylt under tiden hon åkte med lastbilskortegen så vi fick hasta dit.
Jag visste i alla fall var de hade parkerat men fick springa runt lastbilsflaket ett par gånger innan jag kunde lokalisera henne.
Tror det var min mamma som först fick korn på vår student.

Mamma stod närmast lastbilsflaket. Hon tog aldrig själv studenten men såg nu ut att njuta av sitt barnbarns högtidsstund.
Ungdomarna på flaket slösade med champagnen och stänkte på betraktarna.
Förfärlig tradition att spruta champagne kan man tycka, men jag tror min mamma tyckte det var roligt. Det regnade några droppar på henne, som ett guldstänk för en som aldrig själv varit med om detsamma.
Efter en stund ville pappa att de skulle gå till bilen. För att ge sig av innan den värsta trafiken drog igång. Och komma i tid till vår studentskiva. Mamma ville helst stanna kvar.
Det ville jag också. Vi gav oss inte från stan förrän dottern och hennes kompis hoppat på tandemcykeln som skulle ta dem hemåt.
Det innebar att vi hamnade i den långa bilkön ut ur stan och kom sist till vår egen tillställning.
Men det gjorde inget. Det var fint väder och gästerna fick då pratat med varandra utan vår inblandning. De var däremot glada när vi kom.
Det blev en superhärlig dag att minnas! Det kokade i stan, flaggor vajade överallt.
Jag längtar redan till nästa år, då det är sonens tur!

 

Text: Christel Skeppås

Christel är Allers kåsör.

Läs alla hennes kåserier här!

 

 



Läs mer om:

Annons

Annons

Annons


Annons


Laddar...