Annons

Annons

Frida från Sveriges bästa hemtjänst brinner för sitt jobb

Hemtjänstpersonalen 
i Vännäs blev lite av 
kändisar genom tv-
programmet Sveriges 
bästa hemtjänst. Efter 
inspelningen har deras 
ihärdiga arbete för vård
tagarnas bästa fortsatt. 
Allers åkte dit för att höra 
hur det gått, och mötte 
bland andra 22-åriga Frida, som brinner för sitt jobb.


Frida Olofsson är kontaktperson på hemtjänsten och besöker Birgit Edlund som lider av als.

Allers hälsade på hos Sveriges bästa hemtjänst

Anslagstavlan i korridoren är full av uppnålade tidningsklipp, vykort och mejl som handlar om dem som jobbar här. Efter fyra avsnitt av tv-serien Sveriges bästa hemtjänst har personalen i Vännäs i Västerbotten blivit lite av kändisar. Serien bjöd på känslosamma inslag och ett starkt engagemang, men visade också stunder av stress och tillkortakommanden, tårar och ilska.

Kända från tv

Många som följt hemtjänstgänget i tv-rutan gillade det de såg och skickar uppmuntrande meddelanden och hejarop.

Annons

22-åriga Frida Olofsson skrattar lite generat och säger att hon har fått mängder av sms och meddelanden på Facebook.

– Jag hade inte förväntat mig det här gensvaret. En del killar vill dejta mig, andra bara skriver att jag är bra.

Hon var helt ny på arbetsplatsen när inspelningen av de fyra avsnitten började. Hennes anställningsintervju finns med i det första avsnittet. Det blev mycket nytt för Frida när hon fick frågan av enhetschefen om att medverka vid inspelningarna, i samma veva som hon bytte yrke från hästskötare till hemtjänsten.

– Det var kul för det mesta, men jobbigt ibland att hela tiden ha med sig tv-teamet. Tänk om vårdtagaren vi skulle till hade ångrat sig och vägrade släppa in oss? säger Frida.

SVT sökte hemtjänstgrupp

Idén om att medverka kom från socialchefen, som visste att SVT sökte efter en hemtjänstgrupp att dokumentera. Till en början sa den nyligen tillträdda enhetschefen blankt nej.

– Jag sa att det blir inget av det, säger Ann-Sofi Holm Danielsson, 44, och skrattar.

Läs också: GLÄDJEN: Se när småföretagaren Faustina blir mångmiljonär!

Men efter lite pepp från chefen lät hon personalen avgöra saken, genom en omröstning på anslagstavlan i lunchrummet.

Majoriteten röstade ja, bara några få av 60 röstande ställde sig negativa till att medverka. Därmed var saken avgjord. Här fanns en framåtanda och en vilja att utvecklas.

Riktiga vardagshjältar

Vi sitter i fikarummet i samlingslokalen. Frida är mittemellan två hembesök och Ann-Sofi slår sig ner med en kopp kaffe. Hon berömmer Frida, som trots sin unga ålder och korta tid i yrket klarar jobbet bra.

– De som jobbar i hemtjänsten måste vara sociala konstnärer. De träffar människor med als, psykisk sjukdom, missbruk, demens. Ibland är de ensamma under sina besök, andra gånger är det dubbelbemanning. Ibland får de vara lite av terapeuter till anhöriga som mår dåligt. De är riktiga vardagshjältar, säger Ann-Sofi.

Läs också: Vårdhunden Charlie älskar sitt jobb

Frida nickar och säger att det inte alltid ens är självklart att bli insläppt i hemmet. Det gäller att vinna de äldres förtroende. En del som ska duschas vägrar att göra det, det måste man också acceptera även om man försöker lirka med personen.

– Det är kanske det svåraste med jobbet. Att människor är så olika. Någon trivs med att ha stökigt omkring sig, andra vill ha perfekt ordning. Så länge personen mår bra och trivs får man lägga undan egna värderingar. När man har en dålig dag får man bita ihop, det får inte gå ut över den jag besöker, säger Frida.

Lennart och Sivert

I tv-serien fick tittarna bland annat möta Lennart, som kämpade för att sluta röka för att förbättra sin tunga andning och för att inte förlora sina fötter, Sivert som ville spela på en kyrkorgel en gång till i sitt liv och Britt som inte ville något annat än att få leva för att se sitt barnbarn växa upp.

Tittarna fick också möta Henning som kände sig ensam och nedstämd sedan hans fru blivit dement och hamnat på ett äldreboende. Det var en rörande kärlekshistoria. Henning berättade om hur han hela tiden tänkte på sin fru, att hon var den han såg för sina ögon när han slöt dem om kvällen och hur olycklig han var när hon inte längre fanns i hemmet.

Yngve Gustafson gav råd

I samarbete med Yngve Gustafson, överläkare och professor i geriatrik, ordnade Ann-Sofi så att de ensamma fick extratimmar för social samvaro. Henning nyttjade tiden till att hälsa på sin fru oftare, och i programmet skildras ett besök där Henning har med en liten träsked som han snidat åt henne. Han stryker henne ömt över håret med orden ”du är så fin, det har jag alltid tyckt”.

Tack vare små förändringar fick vårdtagarna stora förbättringar i sin vardag. Arbetssättet pla-nerades om så att samma personal återkommer till vårdtagarna. Personalen behöver inte längre bli störd av pipande larm, då 
man tillsatt en speciell larmgrupp.

Dessutom utbildades personalen i demenssjukdomar och näringslära.

Några vårdtagare har avlidit

Några av de medverkande vårdtagarna i programmet har avlidit, och det är också något som personalen måste lära sig att hantera.

– När man ser vårdtagarna bli sämre, och ingenting man gör hjälper, känns det jobbigt. Man vet aldrig vad som väntar bakom dörren. Ibland får man lyfta upp någon som har ramlat och det kan till och med hända att vi kommer hem till någon som har avlidit. I arbetsgruppen pratar vi mycket med varandra om det här, vi är som en stor familj och det är ett bra stöd, säger Frida.

Läs också: Kärleken till Jenny hjälpte mig att lämna drogerna

Hon är själv ett stort stöd för en vårdtagare som hemtjänsten besökt sedan juni förra året. Frida är kontaktperson, den sammanhållande länken gentemot både anhöriga och vården, och den som oftast besöker 58-åriga Birgit Edlund som lider av als. Och det är till Birgit färden går efter fikastunden. Frida kliver in genom dörren och ropar ”Hej hej!”. Hon får inget svar, men möts av ett stort leende, en varm blick och en sprakande brasa i täljstensugnen som står i vardagsrummet hemma hos Birgit.

Birgit har svårt med talet, hon försöker att prata men har svårt att formulera orden. Hon väljer att skriva på surfplattan i stället. Birgit berättar att hon har så stort vårdbehov att hon har blivit beviljad personlig assistans. Men hon vill behålla hemtjänstpersonalen i stället.

– Det är skönt att samma personer kommer till mig hela tiden, jag behöver inte förklara mig på nytt.

Läs också: Här är Sveriges bästa sjukhus

Drabbades av als

Birgit följde Sveriges bästa hemtjänst och tyckte att tv-serien var bra.

– Jag kände många av dem som medverkade, skriver hon på surfplattan.

Birgit jobbade på Returcentrum i Vännäs by när hon började känna sig sjuk. Det var under sommaren 2014. Ett halvår senare fick hon diagnosen als. Hon bor i villan strax utanför Vännäs med maken Yngve och katten Kasper, som ligger och myser i soffan, nära den värmande eldstaden. Henne mamma bor på ett äldreboende i närheten.

– Min 28-årige son bor också i byn, han brukar också hjälpa mig, till exempel med att ta bort sonden, skriver Birgit.

Läs också: Jenny, 78, har ett livslångt kärleksförhållande till fotboll

Hon får näring via sond eftersom hon har svårt att svälja.

– När jag träffade Birgit första gången var det också första gången jag såg en peg, där slangen fästs, säger Frida.

I dag är sondmatningen rutin för henne. Birgit får hjälp med alltifrån att stiga upp på morgonen och göra toalettbesök till att torka ledsna tårar och komma i säng på kvällen igen. Hon får besök av hemtjänsten sju gånger per dygn och det är ofta Frida som kommer.

– Jag är den som är här mest och har fått ett speciellt band till Birgit. Jag blir ledsen när jag ser att hon blir sämre och får dåligt samvete om jag inte förstår vad hon vill. När Birgit är ledsen vill jag bara krama henne tusen gånger om.
Frida, som oftast har nära till skratt och har en positiv inställning, ser ledsen ut för en stund och konstaterar återigen att stö-
det från arbetsgruppen är guld värt. I arbetsgruppen finns också 
kurator och sjuksköterskor om det skulle behövas ett professionellt stöd.

Läs också:Ikea-grundaren skänker miljoner till behövande äldre

Att hon bytte jobb från hästskötare till hemtjänstpersonal har hon aldrig ångrat.

– Jag var orolig i början för hur jag skulle klara av det. Hästar pratar inte, det gör människor. Det här jobbet är jättebra och jag har vuxit mycket som människa under den tid jag har jobbat här. Jag har lärt mig att stå upp för mig själv, att våga vara ärlig och ta för mig. Jag vågar ta ansvar på ett annat sätt än förut.

Innan Frida lämnar Birgit för den här gången ska hon koppla ur sondslangen, och medan hon börjar pyssla med det skriver Birgit på surfplattan att hon gillar att se film och läsa böcker – något hon fortfarande kan göra tack vare plattan.

– Och i morgon ska jag gå 
på bio, textar Birgit och skiner upp.

Text: Birgitta Lindvall Wiik
Bild: Petra Älvstrand


FÖLJ ALLERS PÅ FACEBOOK


Läs mer om:

Annons

Annons

Annons


Annons


Laddar... http://www.allers.se/page/1/