Annons

Annons

Eva räddade maken Kristians liv

Eva trodde hennes man somnat i soffan när de tittade på en film. Men när hon såg hans förvridna bleka ansikte insåg hon att han slutat andas...


eva_raddade_utvald3

Jag tryckte mot hans bröst och kände hur revbenen knäcktes

Så fort ytterdörren öppnas kommer labradorvalpen Andy glatt fram och hälsar. I sitt släptåg har han nioåriga Clara, som är lika glad och pigg.
– Vi behövde något roligt. Andy är det bästa som har hänt familjen sedan vi fick Clara, säger Eva Stenström, 38, och tittar leende på sin dotter och den lilla valpen som hoppar omkring.
Eva och Kristian Stenström, 32, bor tillsammans med sin dotter Clara i en villa Svärtinge som ligger en bit utanför Norrköping. En vanlig kväll i mars 2014 förändrades livet plötsligt för familjen. Clara hade precis somnat och Kristian och Eva skulle koppla av med en tv-serie. Kristian minns själv ingenting av vad som hände honom, så Eva får berätta:
– Vi låg där i soffan med huvudena mot varandra när Kristian plötsligt snarkade till. På skoj slog jag till honom lite lätt på axeln och frågade om han redan hade somnat, berättar Eva.
Kristian svarade inte och Eva hörde ingen inandning från honom. Hans ansikte såg också alldeles förvridet ut. Några sekunder senare började det bli blått.
Eva blev chockad. Först trodde hon att Kristian hade drabbats av en stroke. Men sedan förstod hon att det var värre än så. Eva satte i gång med hjärt-lungräddning som hon hade lärt sig på jobbet. Trettio hårda tryck på bröstkorgen och så två inandningar.
– Men när jag blåste in luft i Kristians lungor gurglade det så konstigt så det slutade jag med.
Med ena handen på Kristians bröst lyckades hon få tag på mobilen och ringa 112.
–  Mina fingrar skakade så dant. Jag fick slå numret flera gånger innan det blev rätt och jag kom fram. Hela tiden var jag också så rädd att Clara skulle vakna och få se vad som hänt med hennes pappa.

Skrek flera gånger

Tiden innan ambulansen kom kändes evighetslång. Men Eva fick stort stöd av kvinnan på SOS alarm. Efter att ha hört Kristians gurglande rådde hon också Eva att inte blåsa in luft i hans lungor. Om man har vätska i lungorna kan det göra mer skada än nytta. Efteråt fick Eva reda på att Kristian kunde klara sig i ungefär 20 minuter på det syre han hade i kroppen, bara hon orkade pumpa runt det.
– Det blev tungt att fortsätta trycka händerna mot Kristians bröst. Jag skrek flera gånger att jag inte orkade mer. Men kvinnan på SOS alarm peppade mig. Jag är också väldigt envis och ger inte upp.
Eva kände hur Kristians revben gick sönder. Men då visste hon också att hon gjort rätt. Efter att först ha åkt förbi parets hus kom så äntligen ambulansen en kvart senare. På tredje försöket fick man i gång Kristians hjärta med hjälp av hjärtstartare. Senare fick Eva veta att Kristians hjärta hade stannat igen på vägen till sjukhuset och att hans tillstånd var mycket allvarligt.
– Kristian var inte kontaktbar. Men jag sa till honom att jag älskar honom och att han måste kämpa för att komma tillbaka. Vi har gått igenom så mycket i livet och kämpat så mycket tillsammans. Vi ska bli gamla ihop, säger Eva och tittar leende på sin man.

Annons
På sjukhuset kylde man ner Kristians kropp för att inte hjärnan och organ inte skulle skadas av syrebristen.

På sjukhuset kylde man ner Kristians kropp för att inte hjärnan och organ inte skulle skadas av syrebristen.

På sjukhuset hade Kristian sövts ner och lagts i respirator. För att rädda hans hjärnceller och organ från syrebristen kyldes också hans kropp ner.
– Jag var livrädd att Kristian skulle vara ett kolli när de väckte upp honom. Så när han vaknade sa jag, ”blinka en gång om du vet vem jag är”, berättar Eva.
Kristian blinkade. Och för Eva innebar det en stor glädje och lättnad.

Plötsligt hjärtstopp

Kristian hade drabbats av plötsligt hjärtstopp. Men vad det berodde på kunde ingen säga.
– Sjukvården har gjort alla undersökningar. Men de kan inte hitta något fel på mig, berättar Kristian.
I dag har han en ICD, en pacemaker och en liten hjärtstartare inopererad under huden. Något som ger en stor trygghet ifall han återigen skulle få ett hjärtstopp.
Sakta har Eva och Kristian försökt att återgå till det liv de hade förut. Men livet är förändrat. Kristian lider av hjärntrötthet och är fortfarande sjukskriven. Han måste vila mycket och har svårt att komma ihåg saker. Han är också känslig för starkt ljus och ljud.
– Bara att höra fågelkvitter är som ett oljud. Och så orkar jag inte med stress.
Kristian berättar att han så gärna ville komma tillbaka till sitt vanliga liv. I höstas började han arbetsträna på sitt jobb som säljare, några timmar i veckan. Men han orkade inte med det.
– I dag har jag accepterat att jag är sjuk. Nu är målet att göra det bästa av livet som det ser ut nu.
Något som har hjälpt Kristian mycket är medicinsk yoga. I synnerhet en andningsövning där hela kroppen syresätts.
– Man tänker inte utan är bara här och nu. Det ger en stor avkoppling för huvudet. Samtidigt får kroppen energi.
Den lilla valpen Andy har också varit till stor hjälp.
– När jag tränar honom tränar jag samtidigt mig själv. Och så går vi långa promenader tillsammans. Första tiden var jag glad om vi tog oss runt kvarteret.
Men den som betytt mest för honom är Eva. Förutom att hon räddade Kristians liv är hon den som har peppat och sett till att familjens vardagsliv flutit på.
– Det går inte att sätta ord på vad Eva har gjort för mig, menar Kristian. Utan hennes stöd hade jag aldrig klarat det här. För att visa sin tacksamhet nominerade han Eva till Åretshjärt-lungräddare 2014. Ett pris som hon sedan vann.
Eva menar att hon inte hade klarat den här långa resan utan stödet från vänner och familj.
– Det finns inte ord för vilket otroligt stöd min mamma Lotta och hennes man Uffe har varit.
Eva är också väldigt tacksam för att jobbet ordnade den där kursen i hjärt-lungräddning.
– Utan den hade jag inte vågat göra något, säger Eva som arbetar som kundansvarig. Alla borde gå en sådan utbildning. Det handlar om en timme.
Eva och Kristian berättar att de träffades när de arbetade på samma jobb.
– Jag tyckte Kristian var för ung för mig. Men när han slutade blev vi ett par. Vi kan prata om allt och inget. Vi har alltid haft så kul ihop.
Att ha roligt tillsammans har de fortsatt med, trots alla svårigheter de gått igenom. Framför ett fotografi som visar Kristian och Eva leende tillsammans ligger en sten. På den står det ”Njut varje minut”. Den devisen försöker de leva efter.

Text: Marita Andersson
Bild: Maria Qvarzell och privat

Mer gripande läsning:

Robin fick mig att kämpa för mitt liv

Jag bestiger berg för min sons skull

Lilan flydde ensam från Syrien


FÖLJ ALLERS PÅ FACEBOOK


Läs mer om:

Annons

Annons

Annons

Annons


Laddar... http://www.allers.se/page/1/