Annons

Annons

Det här var ett party jag ville gå på!

Jag bryr mig inte så mycket om var jag hamnar på semestern. Det finns alltid roliga saker att göra, det gäller bara att söka upp dem. Och jag brukar hitta vad jag vill ha. Marknader, kaffe, annat gott att äta och dricka...


Christel_40

Illustration: Victoria Plantin

Semestern på Mallorca skulle tillbringas vid den lugna stranden, intill den vilda partystranden. Hotellet skulle inte ligga på partynissarnas område, men det var just det som det gjorde. Det var ingen ko på isen, stranden var vit som snö, hotellet uppfyllde sina stjärnor och vi var på det stora hela väldigt nöjda.

För att ändå se lite av närområdet på ön och göra något annat än att bara gå på party hyrde vi bil en dag. Första anhalt på bilrundturen blev den lilla staden Andratx. Jag blev förälskad direkt. Överallt hängde girlanger i olika färger under den bara himlen: Gröna i gränderna som lite extra grönska intill de spanska husen. Vita över det lilla torget, likt slöjmoln som lovade vackert, inget dåligt väder! Dekorationerna var bara början på den lokala festivalen som skulle äga rum senare samma dag.

Detta fick vi veta när vi pratade med några killar i sin bästa ålder, som höll på att bygga upp ölståndet inför kvällens party. Jag tror att de hade börjat bygga upp feststämningen också. De berättade frikostigt om festligheterna de hade framför sig. ”Piiom, piiom”, lät de och visade med armarna hur fyrverkerier skulle skjutas upp senare.

Det var något lurigt över dem men hur som helst förstod jag: det här var ett party jag ville gå på! Fast först hade vi andra små byar vi skulle köra och besöka. Dagen gick och när klockan hade passerat middagstid och tiden började rinna ut för hur länge vi fick ha hyrbilen uppstod en situation. Vi hade ännu inte hunnit tillbaka till Andratx festival, som nu startat. Skulle vi strunta i den och kanske missa semesterveckans absoluta höjdpunkt? Det scenariot gav mig panik. Vi diskuterade fram och tillbaka och tog trots allt beslutet att åka till Andratx hela gänget. Vi skulle bara parkera en kort stund och hasta in till torget för att åtminstone få ett hum om vad som hände där.

Då vi inte hittade någon bra parkering stannade maken i bilen och sa: ”Ni får tio minuter, sedan får ni komma tillbaka hit. Då måste vi åka och lämna bilen.” Jag och barnen styrde stegen till scenen där ortens dansskola hade folkdansuppvisning. Barnen som dansade var underbart söta i sina dräkter, och det gav en sådan mersmak att stanna och se mer. ”Kom nu, pappa väntar”, uppmanade sonen efter en stund, pliktskyldigt gentemot sin far.

Jag och dottern rörde oss långsamt, men till slut gav vi upp och lommade efter sonen till bilen igen. Men jag kände mig inte färdig med festivalen, utan jag ville dit igen. Jag grunnade och är hjärnan bakom följande lösning:
Vi lämnade in hyrbilen tjugo minuter för sent, tog en snabbvända inom hotellet och satte oss sedan omedelbart i en taxi. Tillbaka till byn igen, för tredje gången samma dag!

Sedan var jag nöjd, glad att kunna sitta på torget i folkvimlet och njuta av countryinspirerat dansband som nu hade intagit scenen. Nu fattades bara fyrverkerierna. Vi väntade, men de kom aldrig. Maken gick fram till farbrorn vid det lilla pariserhjulet och hörde sig för. ”Piiom, piiom”, sa maken men fick bara svaret: ”Finish! Fiestan är slut. Inga raketer.” Vad menade han? Så besvikna vi blev. Det var oklart om vi blivit lurade eller om vi missat raketerna.

Det var inget att göra och vi var ändå trötta och mogna att åka taxi hem. Jag frågade några killar i yngre tonåren om vägbeskrivning till taxistationen och fick det. Vi var en bit ifrån när vi hörde höga skratt och de ropade tillbaka oss. En av killarna sa: ”Det är fel håll, ni ska åt detta hållet!” Samtidigt korsade han armarna och visade med sina händer tydligt åt både höger och vänster på samma gång… Hahaha! Han skrattade mest själv. Nu blev vi i alla fall lurade. På något sätt fick det mig att bli munter. Det är härligt att glädja andra. Och vi kom ju hem lyckligt med taxi till slut. Vi har inte varit i Andratx sedan dess, men åker gärna dit igen!

Christel SkeppåsText: Christel Skeppås

Christel är Allers kåsör.

Läs alla hennes kåserier här!

 

 


FÖLJ ALLERS PÅ FACEBOOK


Läs mer om:

Annons

Annons

Annons

Annons


Laddar nästa sida…